I wish - kap. 4

tidigare:

- I like to come! sa jag och skrattade. Vi åkte iväg och var snart framme, jag tittade ut och såg massor utav tjejer en bit bort som jag antog var fans. Sen såg jag ett ansikte jag kände igen, Alexandra. Hon fick inte se mig med killarna. Jag drog lite i Harrys tröja,

- Is it okey if I borrow that, my friend is one of those girls outside and I don’t want her to se me.

- Of course you can. Sa han och tog av sig sin gråa hood, nu hade han bara en svart ramones t-shirt på sig. Tjejerna skulle bli galna tänkte jag samtidigt som jag gömde håret under luvan och klev ut ur bilen.

----------------------------------------------

Skriken fick nästan mina trumhinnor att spricka. Killarna verkade vana och mötte fansen för att ta bilder och skriva autografer medan jag smög in genom dörren och väntade där. I genom fönstret kunde jag se Alexandra skrika av glädje. Hon lyckades få en bild med både Harry och Zayn innan Paul sa åt killarna att gå in.

- Wow, that was crazy! My ears, who can you just akt like nothing?

- We are used to it, so who of those girls were you friend? Frågade Harry.

- It was the one with brown hair and a floral dress.

- Alright, so you haven’t told her that you met us? Frågade Liam undrande.

-No, you told me not to and I don’t think I should take to hear her screaming and stuff like that. Svarade jag och skrattade lite, killarna skrattade också.

Killarna började jobba och dom gick iväg var för sig då och då för att spela in solon. Jag satt ute i något slags sällskapsrum, tillsammans med alla förutom Louis som var och sjöng sitt solo. Liams flickvän kom och hälsade på, hon var riktigt trevlig. Jag satt och pratade med henne en stund innan jag ursäktade mig och gick på toaletten.

När jag kom ut från toan var jag millimeter från att gå in Louis. Vi skrattade och försökte gå förbi varandra men gick åt samma håll hela tiden. Vi stannade upp och det blev en pinsam tystnad innan båda öppnade munnen samtidigt.

- You..

- I..

- Haha, you go first. Skrattade jag.

- Hedvig, I think you is a great girl. Sa han, mina kinder blossade och jag visste inte riktig vart jag skulle ta vägen.

- And I really like you.

Hände det här på riktigt, sa just en utav dom snyggaste killarna i världen sa att han gillade mig. Jag visste inte vad jag skulle säga.

- I like you to, Louis. Mumlade jag fram, det var ju sant hade jag insett.

- What were you going to say?

- I just said that...

Längre än så hann jag inte innan han böjde sig fram och la handen om min nacke och kysste mig. Det var så fantastiskt att jag trodde jag skulle falla ihop. Han gjorde mig så knäsvag.

- I think you is so cute when you blush like that. Sa han och log mot mig. Jag fnissade lite försiktigt och han skrattade.

- Shall we? Sa han och pekade åt hållet där jag kommit från. Jag nickade och vi gick under tystnad bredvid varandra tillbaka. Vi satte oss i soffan och Louis la lite diskret armen om mig. Den ända som märkte något var Harry som tittade frågande på mig. ”shut up” mimade jag till honom och han skrattade.

Jag var där ett tag innan Louis körde mig hem. Jag trodde inte att jag skulle våga det men jag pussade honom på kinden innan jag klev ur bilen. Och lägligt nog kom jag precis i tid till middagen.

- So what did you do today? Frågade Alexandra. Jag försökte låta bli att rodna och svarade,

- I found a cafe and sat there drinking coffee and drawing a little bit. And you? Frågade jag för att byta samtalsämne. Jag visste ju redan vad hon hade gjort.

Hon babblade på om hur fantastiskt snygga killarna var i verkligheten och visade autograferna och bilderna. Jag skrattade åt henne lite för hon verkligen strålade av lycka när hon pratade om det. Efter ett tag gick vi och la oss och jag upptäckte att jag fortfarande hade Harrys tröja på mig. Vad bra tänkte jag, då har jag en anledning att träffa dom igen.

Alexandra somnade och jag tog fram min mobil och uppdaterade min twitter, ”I had an amazing day today. Can’t imagen this language trip to be any better!”. Jag såg att Louis hade skrivit ”Great day in the studio as usual, It was even better today because of one singel reason”. Åh, han är så perfekt. Jag skickade iväg ett sms till honom, ”Tell Harry that I got his hood and I just want to say, I miss you. godnight, Hedvig xx”. Jag fick svar nästan direkt, ”He knows, but thats good because now I have a reason to meet you again. Sleep sweetly, Louis xx”. Och även den natten somnade jag med ett leende på läpparna.

----------------------------

Antagligen kommer det dröja ett tag innan nästa del eftersom att skolan börjar imorgon. Får se när jag lyckas skriva färdigt den. Nu ska jag sova, godnatt.